Jo, ni ser vad hon har på sig! (:
 

Varför i helvete blev jag förvånad?
Hon var.. Natalie..

Natalie är vacker.

Med hennes långa röda hår o bruna ögon..

JOLLIE!

Aja..

Jag rättade till baskerna som halkat lite på sned, och klappade med handen på stenen brevid mig.

Hon satte sig tveksamt, och lät ansiktet vila i händerna.

Det röda håret skymde hennes ansikte, och med den bruna handen drog hon bak det bakom örat.

Med hjärtat dunkande i bröstet försökte jag komma på vad jag skulle säga.

Vad skulle man säga till nån man mobbat i hela äns liv för utséendet, när den igentligen var strålande vacker.

Jag vred lite på mig, och kände mig obekväm.

Sedan tog jag försiktigt handen om den lilla fjärilen på halsen.

Mammas gamla halsband gav mig mod, och jag tog ett snabbt andetag.

" Natta, det är nåt jag vill att du ska veta... " började jag försiktigt.

Jag skulle precis öppna munnen för att säga resten, men avbröts.

Bakom Natta stog Zayn, och flinade.

Jag tittade undrande på honom, och han satte fingret mot läpparna för att visa att jag skulle vara tyst.

Jag knep ihop läpparna, och suckade.

" RUAAH! " röt Zayn, och grep tag om Natta.

Hon ryckte skräckslaget till, och vände sig om.

Den rädda blicken blev plötsligt mjuk o förälskad.

" Hallå! " kvittrade hon.

Jag reste mig tyst om, och smög bort utom synhåll.

Där lutade jag mig mot närmaste träd, och blickade ut över det glänsande vattnet.

Fler visste alltså om denna sjö.

Mammas sjö brukade jag kalla den när jag var liten.

Med sin strålande skönhet påminde den om henne.

När jag sa det till henne skrattade hon bara.

" Inte är jag vacker jag! " sa hon och log.

" JOO! " skrek jag o klängde mig fast vid hennes ben.

Vid den där lilla återblicken märkte jag inte att tårarna börjat rinna igen.

Jag märkte det inte förrän en mjuk hand strök bort de.

Min blick for upp och mötte .. Harrys.

" Harry? " viskade jag mållöst.

Han log vänligt, och strök med fingret över kinden där ännu en tår sakta glidigt fram.

" Blev din vän... upptagen? " log han o nickade lätt mot Zayn o Natta.

Jag skrattade tyst, och grep tag om Harrys hand.

Han protesterade inte utan lät den vila mot min kind med min hand på sin.

Jag la huvudet på sne, och tittade på Harry.

Men hans hassel-bruna ögon och gulliga smile-gropar.

" Du är som alla andra, eller hur... " mumlade jag.

Han log lite roat.

" Nej, jag tycker också att du är vacker, men det är inte därför jag vill ha dig.. " svarade han.

Jag log, och tog varsamt ner händerna från min kind, jag släppte den, och gick bort till Natta.

" Natta, jag är ledsen, ledsen för all falsk skit jag gett dig! " sa jag högt.

Natta vände sig sakta om från Zayn, och tittade på mig.

I kanske 10 sekunder bara tittade vi på varanndra.

Till sist suckade hon och reste sig.

Hon gick fram till mig, och satte handen mot höften.

" Jag är ledsen att jag kallat dig ful, när du är vackrast i värden... "

" Och jag tror att Zayn här håller med.. " sa jag och lutade mig åt sidan för att granska Zayn.

Han flinade, och nickade stort.

" Iallafall så vill jag gärna att du ger mig en chans, för jag vill gärna vara vän med dig.. " sa jag mjukt, och tittade in i hennes ögon.

" Joline.. jag vet inte vad jag ska säga... Men en sak.. hur vet jag att du inte ljuger? " frågade hon med en tveksam stämma.

Jag stirrade på henne, men vek snabbt undan med blicken.

" För att du är fantastisk, sanningen är den att jag har retat dig för att jag gillar dig..

För att du är en fantastisk person och en vacker flicka.

Jag vet att du har det svårt, och vill gärna hjälpa dig... " sa jag, och darrade lätt på rösten när

jag insåg hur sant det där var.

" Okej, Jollie... Vi kan vara vänner.. "

Där sprack det...

________________

;))

Hoppas Nessa hemma snart... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

GAAAAH! JAG BLI SÅ FCKING SUR! NÄR JAG SKRIVIT MEGAMKT PÅ ETT KAPITEL OCH SKULLE SPARA, SÅ LOGGADES JAG UT OCH ALLT FÖRSVANN!!!   / Nessa ...

Hajjsan, Nessa har nt kunnat skriva och kmr nt kunna göra det på ett tag. Nessa ska nämligen resa bort.    ~ En månad senare ~ Med tunga steg gick jag mot den lilla sjön.Den hade varit min favoritplats i nära ... hela livet. Sjön var den e...

Förlåt att jag inte skrivit, men har haft noll fantasi!             --- en månad senare ---   " Lovar du att du klarar dig? " frågade Elizhabet för femte gången. Jag suckade irriterat. " Ja Liz, jag har vart på sjukhuset i en månad...

Åh, det finns ju inga bilder till kapitlen!!!!   " Hej, Nath. Ojsan! Är det okej att jag kallar dig det? " sade en okänd röst. Vem i hela världen var det? " Ja, det är väl okej. En fråga bara: Vem är det? " Rösten skrattade. Den lät fortfar...

  Vattnet kändes svalt mot mina ömma läppar, och rann ner i halsen. Jag log tacksamt, och Louis drog försiktigt bort glaset från min mun. Jag huttrade till lätt, och han lade försiktigt täcket om mig, och bäddade. " Louis, varför gör d...