Jag skrattade lätt åt Alexander Park's roliga min, och slog mig ner i klassrummet.

På min vanliga plats brevid Connie.

Connie drog fram vårat vanliga lapphäfte, och flinade lätt.

Hon böjde sig fram, och skrev något snabbt.

Sedan räckte hon mig blocket.

" Såg du töntens kläder? Helt opassande " stog det med snirkliga bokstäver.

Jag fnissade.

Jag drog fram en glittrig  blyerts, och svarade.

" Aldrig ha en vit tröja med svart tryck till röda shorts! " skrev jag, och räckte Connie lappen.

Jag vände mig snabbt om, och tittade på tönten, så tittade ner i bänken.

Klapprande steg hördes utanför klassrummet, och dörren öppnades med ett ryck.

Alla tystnade snabbt när Magister Wens kom stampande in, med sitt vanliga allvarliga ansiktsuttryck.

Han harklade lätt.

- Vi börjar med uppropet, sa han med sin skrovliga röst.

Han vecklade upp ett papper.

- Fille Skonts, började han.

Fille räckte snabbt upp handen.

- Connie Jay, fortsatte hon.

Connie reste handen, och blinkade lätt.

- Natalie Johanson

Jag vände mig om mot tönten, och väntade på att hon skulle göra något.

Med läpparna i ett smalt sträck, så räckte hon tillsist upp den smala handen.

Jag skrattade lätt, och tårar bildades i hennes ögon.

- Joline Collins

Jag log och räckte upp min hand.

- Alexander Park?....

Rast, äntligen! tänkte jag när jag smet iväg mot damernas med Connie i släptåg.

Vi smet in, och placerade oss vid de stora speglarna.

Jag drog fram min väska, och plockade upp den ljusrosa läppglansen.

Vant drog jag några mjuka drag med penseln, och plockade sedan upp den svarta eyelinern.

Jag ritade en tydlig vinge på ögonlo0cken, och backade sedan några steg för att skåda min outfit.

- Lika snygg som vanligt!, flinade Connie.

Jag skrattade lätt, och ställde mig mot väggen för att vänta på min bästa vän.

Hon slängde ner sminket  i den dyra David Jones-  väskan.

Hon krokade sin arm i min, och vi babblade lite om ditt och datt på väg ut mot skolgården.

Vi satt på den gamla bänken, och spanade lite överallt.

Connie babblade på om skönhetsresan hon och hennes mamma skulle göra om en vecka.

- ... Och sen så ska vi sticka till Kroatien, jag har hört att de har de bästa ansiktsmaskerna där!, flinade hon.

- Jag älskar verkligen mamma! , sa hon drömmande.

Där fick jag nog.

Jag studsade upp från bänken, och stirrade ursinnigt på Connie, som skärrat stirrade på mig.

- Inte-ett-ord-till-om-din-mamma!, fräste jag långsamt åt henne.

Hon knep ihop de välformade läpparna, och nickade svagt.

Jag andades ut, och satte mig ner igen.

- Förlåt, sa hon tyst.

- Jag glömde, viskade hon.

Jag log, och lade mina armar tryggt om henne.

Hon tryckte sin kind mot min arm.

- OOOH! ÄR NI HOMO?!!, skrek Fille och stirrade äcklat mot oss.

Jag backade lätt från Connie, och gav honom en bitchig blick.

- Vem är homo är?, sa jag och pekade på Fille, upp och ner.

Han ryckte på axlarna, och gav Alexnder som stog brevid honom en puss på kinden.

Jag skrattade hånfullt.

Gud vad killar kan vara fåniga!

___________________________

Litet kapitel från Mattan dåh! ^^

Nessis tur!!

Pussis! :*

Jag vaknade av att solens strålar träffade mitt ansikte. Hade jag inte dragit ner persiennerna?

Trött släpade jag mig ur min lilla säng. Det finns inget att ha på sig, för ändå blir man retad eller hånad.

Tillslut tog jag fram en vit tjöja med tryck och ett par röda shorts.

Hoppas det blir tillräckligt bra. Jag vacklade ut genom mitt rum för att göra frukost.

Det blev det gamla vanliga. Rostat bröd med ost och marmelad.

Jag lyckades stoppa i mig allt gick mot hallen. Tur att mamma och pappa fortfarande sover.

I ett försök att få på sig mina converse utan att knyta upp snöret misslyckades.

Istället blev det ett par sneakers med nitar på.

En svart keps prydde min lilla hjässa.

Jag gick försiktigt ut genom dörren. Bara gamla Harold Baker är upp så här tidigt.

" Dagens ungdom går så lättklädda nu för tiden ", suckade han.

Ett leende spreds på mina läppar. Ibland var gubbstrutten bara för rolig.

Snabbt joggade jag till skolan. Ingen ska få reta mig utanför skolan. Här kan vad som helst hända.

" Snygg frilla, TÖNTEN! " sade Connie Jay.

Jag ignorerade henne totalt. Connie ska inte få reta mig mer. Jag tror inte ens hon vet mitt namn.

En suck kom ut från dem små läpparna.

Natalie Johanson - ett mobboffer. Har alltid varit. Ända sedan dagis.

Jag gick in i klassrummet. Matte. Trevligt.

Hej hej! Ville bara skriva snabbt att Joline's utséende är Adriana Lima! ^^
Ska kolla hur det går med Nessa och hennes Prolog!
PÖSS! ;D
 

Sry för att jag nt skrivit men Nessa hade problem med inloggningen. Aja här kommer beskrivningen:

Natalie Johanson är en sjuttonårig tjej från västra Soutfields utanför London.

Hon bor där med sina stränga föräldrar som egentligen inte ville ha henne. Därför har dem skyhöga förhoppningar på stackars Natalie.

Natalie har faktiskt varit med på Junior OS i gymnastik och konståkning! Och vunnit.

Natalie är en väldigt tyst och blyg person, men innan var hon helt tvärt om. Men hennes förlädrar tröttnade och började slå henne när hon inte löd.

Därför är hon den hon är idag.

I skolan är Natalie inte populär. Bland dem populär är hon populär - som mobboffer.

Hon har blivit retad i åratal av skolans kändis, Joline Collins och hennes bästis Connie.

Redan från första början visste Natalie att Connie vill bara åt Jolines makt över skolan. Tyvärr var inte Joline smart nog.

Hon lyssnar ofta på rock, eller lugn pop. Inte sådant skräp som One Direction eller Justin Bieber.

Natalies utseende är Ashlee Simpson.

Ah, nu kommer då prologen för Jollie! ;)

__________________________________________________

Sakta öppnade jag de tunga ögonlocken, och gäspade stort.

Med en snabb titt på väckarklockan släpade jag mig mot badrummet.

Jag skvätte lite iskallt vatten i ansiktet, och granskade mitt morgonruffsiga hår.

Jag suckade.

- I'm at a Payphone trying to call home all of my change a spent on you..., lät det från mobilen.

Jag släpade mig mot mobilen, och strök med fingret över skärmen för att svara.

- Ja?, sa jag snabbt.

- Vid parken klockan åtta, sa en ljus röst, och det pep till.

Jag flämtade och såg att klockan var kvart över sju.

Trött gick jag mot garderoben, och drog fram ett långt, fransigt, babyblått linne och ett par glittrande grå shorts.

Jag drog på mig svarta underkläder, och de andra kläderna över.

Jag satte mig snabbt ner vid sminkbordet, och började med grunden. En sotigt svart ögonskugga.

Jag fortsatte med mörkbrun eyeliner, och en svart concelaer.

Jag drog några varsamma drag med den kolsvarta mascaran, och smetade lätt på ett ljusrosa lättstift.

Det spikraka håret puffade jag till lite lätt, och satte på mig ett par stora triangelformade örhängen.

Jag tittade mig i spegeln, och förundrades över hur vacker jag faktist var.

Jag slängde i mobil, lättstift och andra nödvändigheter i väskan, och trippade ner till undervåningen.

Där drog jag på mig mina marinblåa pumps, och låste dörren med ett ljudligt klick.

Jag gick trött mot skolan, och tog omvägen mot parken.

Solen lyste mot ansiktet, och fåglarna kvittrade glatt.

Parkens gröna natur lyste, och jag gick lite snabbare.

Connies ljusa hår syntes, och jag trippade fram till henne.

- Hej!, kvittrade hon med ett magisk leende.

Jag log mot henne.

Hennes vackra leende förvandlades till et hånfullt leende.

- HEJ TÖNT! Snyggt håår! , flinade hon elakt.

Jag tittade mot den bakom mig som hon pratat med.

Där stog den där tönten i skolan.

Hon som ALLTID färgar håret, och som aldrig säger något.

Jag skrattade, och hon knep ihop läpparna till ett smalt streck.

Ingen vet vad hon heter, eftersom hon aldrig säger något.

Jag granskade henne hånfullt.

Hon hade på sig en rutig kjol, och en vit T-shirt.

Håret var nu färgat i rött, och uppsatt i en hög tofs.

- Vad har du PÅ dig?, stönade jag.

Hon gav mig en sorgsen blick, och rusade sedan därifrån.

Jag skrattade.

Connie gav mig en High five, och vi gick skrattande mot skolan...

_____________

Ah, det var alltså Jollies prolog. ^^

Pöss!!

Hej hej! ^^ Mattan här. Jag hade tänkt skriva lite om min karaktär. Nessa kommer in i eftermiddag, p.g.a fotbollsläger.

Men aja, nu ska ni få veta om Joline Collins!

Joline Collins ( Kallas Jollie ) är en sådan tjej som man vill vara vän med.

Men inte för någon bra sak. 

Som ni ser på bilden, så är hon otroligt vacker, och folk utnyttjar henne för det.

Hon är bland de populäraste i skolan, och har bara en riktig vän.

Tror hon.

Hennes "vän" Connie är igentligen precis som alla andra.

Men Connie bygger upp en relation med Jollie.

När Jollies mamma dog i Kroatien, då slutade hon att gråta.

Hon visar sig tuff, okänslig och bestämd.

Men innerst inne är hon känslig, fast hon visar det inte.

Jollie går till en dans tre dagar i veckan, och dansen är det hon uttrycker sig på.

Jag kan inte heller säga att hon är dålig på det ;).

Jollie lyssnar alltid på Maroon 5, Chris Brown och Simple Plan.

Hennes pappa Darvin Collins, är en klassisk fyllo-pappa.

Pappan är hela dagen på klubbar och pubar, och när han väl kommer hem, så är han full.

Jollie gömmer sig alltid inlåst på sitt rum när fadern är hemma.

Hon har aldrig berättat för folk om sin pappa, men mamman vet de om.

Ingen annan än Connie vet om den hemska hemligheten....

Skriver Prologen i ett eget litet inlägg! ^^

Puss!